Stinsan

Hej på er!

Äntligen vardag igen =)

Ja, jag tycker INTE om storhelgerna när jag inte har barnen och speciellt när man inte har gjort sin läxa..Annars älskar jag storhelgerna...mys, laga mat osv.

Alltså lärt sig av livet att man aldrig ska ta nåt för givet.


Man känner sig verkligen ensammast i världen.

Nu blev det väl extremt denna helg.

Men överhuvud taget...vi är en stor familj men vi är inte speciellt aktiva att umgås om det inte är kalas el nåt sånt och då blir jag lätt sittande hemma...

Många nyår har jag firat i min soffa, själv framför TV:n...ja jag tro säkert att det finns de som hade sagt att vi kunde hitta på nåt omde bara hade vetat om det.

Meeen det är inget jag talat om, nyårsafton är ju liksom speciell...Sååå där får jag ju skylla mig själv att jag vissa ggr är sååå rädd för att tränga mig på nån...

Vi var ett stooort gäng förut som alltd firade nyår med middagar, snölek och allt som fanns att göra, men många av oss är skilda och utflyttade så det rann liksom ut i sanden...

Men vi hade riiiktigt skoj under de åren. Och man visste vad man hade....

Men nu är det nog av det här...jag ska återta den traditionen och skapa egna traditioner.

Jag vill ju leeeeva, verkligen leva.

Är sån, vill inte vara annan...jag har bjudit på för många av mina år åt det som inte lyfter mig...
det får vara slut med det nu.

Det som inte finns till buds får jag väl skapa åt mig =))

Äntligen har jag på allvar vaknat känns det som.

Det är ju bara jag som kan planera bra för mig. 

Inte vänta mer...jo på lugnet och tankarna...men inte på annat.

I dag är det plugg och annat pyssel med tavlor och
lite musiktextskrivande som gäller.

Och jag ska tvinga mig själv att göra sånt som gör tillvaron roligt och ljus...låter inte så svårt kanske...men när man låtit sitt liv bli "tvingat"till en hel del som dragit ner så är det inte helt lätt att tillåta sig själv det bästa i livet...Jag vill verkligen lära mig det =))

Det bästa finns i överflöd och för alla, som Louise Hay skriver i sin bok "Du kan hela ditt liv"

Jag har jobbat på det länge och jag är nog riktigt bra på det numer och det är jag glad för =))och kurvorna upp och ner är inte så djupa längre.

 Men det är när det händer saker man inte riktigt förutsett, inte är beredd på, som man märker att man sjunker rätt snabbt...kanske snabbare än såna som har mindre bagage att släpa på...

Nu blir det plugg så jag hinner så mycket som möjligt

Ha en underbar vårdag och om ni är ledig gå ut i ljuset ett tag...

Kramar