Ska väl börja på min blogg lite =)). I min profil står ju vem jag är teoretiskt men inte HUR jag är...och VEM jag är...och vilka mina barn och vänner är. Det är ju om oss alla det kommer att stå här på min blogg och i bland dyker nog våra katter upp, mina syskon och naturligtvis min mamma.
Vi som bor här i stationshuset( därav namnet Stinsan =)) i Edsbyn är förutom husspökena, jag som är mamma i huset, Michelle 18, Angelina 16 (som visserligen pluggar i Ljusdal just nu). Paulo 14, Patricia snart 11 och så våra två katter Kitty och Lucifer sen har vi ju storebror Emil 23, som är utflugen och bor i Uppsala, och efter flera års pluggande bor kvar därnere med sin tjej Annika (varit tillsammans sedan de var ca 17)och jobbar där.
Jag har två systrar och en bror och själv är jag minstingen och dessutom tvilling(stjärntecknet alltså) Hopplöst läge hahahaha. Men å andra sidan är det inte sååå lätt att va mamma i den här familjen heller Alltså för min mamma, min pappa dog för ngr år sedan och efter det så brukar mamma tala om var hon ska ta vägen på kvällar osv men igår kväll råkade hon sticka i väg och hälsa på hos en syster till henne utan att vi visste det och jag kan tala om att vi vände ut och in på byn, stackars mamma...tänk om hon skulle hitta en ny man som inte skulle vilja tala om för oss att hon träffat och så står nån av oss plötsligt i hennes hall och ropar hahahaha.
Den här veckan har varit fylld av plugg och åter plugg under dagarna för efter kl 14.00 så stoppas pluggandet för då börjar barnen dyka upp från skolan och då fylls resten av dagen av andra aktiviteter, i bland handboll, bowling, bada osv. och så läxor narurligtvis. För min egen del blir det en hel del jobb i slutet av veckan eftersom det är tre begravningar inbokade för sång, bandy torsdkväll (Edsbyn-Bollnäs) och sen blir det lite ideellt arbete på bandyarenans cafeteria i helgen. Jag måste även bli klar med ett grupparbete som ska in senast måndag och så har jag anmält mig till en intensiv BUGGKURS hahahhaha, det ska bli helskoj men säkert mördande jobbigt. Börjar på söndag så ni får väl höra hur det hela avlöpte.
Barnen åker till sin pappa på fredag och då är det som om "dammluckorna" åker igen. Först full fart och sen blir man totalt själv, en chock för både hjärna och kropp. Min son som är 14 har dessutom Down syndrom och en massa tilläggshandikapp så det gör att man är i full aktivitet när de är här men även om det kan vara jobbigt när det är sån full fart så skulle jag mycket hellre se att jag hade sån full fart alla veckor i stället för varannan...Det är INTE roligt när de åker.
Nu ska vi försöka komma i väg och bowla och sen ska vi äta pizza för ovanlihetens skull.
Ha en bra onsdagkväll och på återseende
